Publicerad: 2011-03-24 10:30, senaste uppdaterad: 2011-06-20 15:06
Läs upp
Mary Juusela, som skrivit en bok om adoption. Själv är hon adopterad från Indien.
Foto: Claudio Bresciani / Scanpix
Laddar...

Olika sätt att bli en familj

Det är de svåra sidorna av adoption det pratas mest om. Rotlösheten. Sökandet efter den egna identiteten. Men det behöver inte vara svårt. En familj bygger ju på annat än blodsband.

50 000 adopterade

+ Adoption av utländska barn har förekommit sedan slutet av 1950-talet i Sverige.
+ Omkring 50 000 adopterade barn har kommit hit och varje år adopteras ytterligare cirka 800 barn från utlandet av familjer i Sverige.
+ 2010 kom de flesta barnen genom auktoriserade adoptionsorganisationer från Kina.

Källa: Myndigheten för internationella adoptionsfrågor

 



Alla adopterade bär på en ryggsäck med minnen och upplevelser. Vissa har ett behov att söka sina rötter - andra inte. En del längtar tillbaka och känner rotlöshet - andra inte.
– Det finns inget rätt och fel, säger Mary Juusela, som själv är adopterad och har skrivit boken Adoption - banden som gör oss till familj.

Det började då en främmande kvinna stannade Mary Juusela på gatan och sa att hon borde vara tacksam mot sina föräldrar för att de adopterat henne.
– Det var kränkande. Jag har aldrig tänkt att jag och mina föräldrar skulle ha en tacksamhetsrelation. Vi är en familj.
I samma veva kom en statlig utredning, som handlade om att många adopterade mådde dåligt. Det fick Mary att börja fundera mera på adoptionen, och resultatet blev en bok som bygger på intervjuer med 29 adoptivfamiljer.
– Boken ger en mer positiv och nyanserad bild av adopterade än den negativa bild som ibland finns, säger Mary.

Adoption väcker frågor om vad en familj är och vad det är som binder oss samman.
– För mig handlar det om en ömsesidig kärlek, gemensamma minnen och drömmar inför framtiden.
Marys föräldrar var från första stund öppna med adoptionen och med Marys ursprung.
– Därför kändes det inte konstigt att jag såg en indier i spegeln varje gång jag borstade tänderna. Jag var inte mindre familjemedlem för det.

Öppenheten är viktig, tycker Mary, inte minst för att man som adoptivbarn så ofta får sina familjeband ifrågasatta av omgivningen.
I dag är många föräldrar måna om att barnen ska behålla kontakten med sitt ursprung. Det kan gå för långt tycker Mary.
– Vissa föräldrar driver på och vill besöka barnhem och söka upp de biologiska föräldrarna. De menar väl, men för vissa adoptivbarn jag träffat har det blivit helt fel. Man ska vara medveten om att det här kan väcka väldigt starka känslor hos barnen. Lyssna på ditt barn. Vissa är redo för återbesök först som vuxna, andra tidigare, medan en del är helt ointresserade.
– Jag har inget behov att gräva i ryggsäcken. Jag tog rötterna med mig hit, säger Mary, som nu själv är på väg att bilda familj. Hon är höggravid.

Hur tänker de adopterade du intervjuat om att adoptera själva?
– Det är väldigt intressant. De flesta vill adoptera, men säger att de vill ha ett biologiskt barn först. Det visar hur komplext adoption och tankarna om arv och miljö kan vara.

Tips
Marys råd till adoptivföräldrar

+ Det finns inget rätt eller fel. Lär känna ditt barn och dess behov.
+ Krångla inte till det.
+ Var öppen och prata om adoptionen med ditt barn
+ Adoption är komplicerat, men med kärlek och respekt löser man mycket.

 



barn & föräldrar

MEST KOMMENTERAT PÅ BARN & FÖRÄLDRAR


Kontakta oss

Synpunkter, förslag, tips? Kontakta redaktör Lotta Frithiof på barnochforaldrar@unt.se.


 

Nyheter

Kultur & Nöje

Sport

Seriebloggen

Svart humor på vit bakgrund. Se fler på Isabelle Söders blogg »