Publicerad: 2011-12-22 08:49, senaste uppdaterad: 2011-12-22 08:12
TRAFIKSÄKERHET. Uppsala kommun har nu infört gångfartsområden på vissa delar av gator i innerstaden. Men det är uppenbart att vissa trafikanter inte har brytt sig om att ta reda på vad detta innebär. De som kör personbil, taxi, lastbil och liknande är genom sitt körkortsinnehav skyldiga att känna till reglerna. De som cyklar är även de skyldiga att ta reda på vilka regler som gäller — och också att följa dem.
För dem som trots sina skyldigheter ändå inte har förstått kommer här ett tydliggörande:
I trafikförordningen (som är en lag) finns i åttonde kapitlets första paragraf tydligt angivet att inget fordon, däribland cyklar, får köras fortare än gångfart i ett gångfartsområde. Där står också att fordon har väjningsplikt mot gående.
I sjunde kapitlets första och andra paragraf framgår det att gående i ett gångfartsområde fritt disponerar gatans utrymme och alltså inte behöver hålla sig på trottoar eller gångbana (som annars gäller).
Således har fotgängare rätt att gå mitt i gatan inom gångfartsområde och alla fordonsförare har väjningsplikt. I åttonde kapitlet första paragraf står också att fordon i ett gångfartsområde får parkeras endast där särskild parkeringsplats anordnats.
För de poliser som vill rapportera överträdelser är ordningsboten för ”Fört fordon i högre fart än gångfart” 2 000 kronor för motordrivna fordon (utom moped) och 1 000 kronor för övriga, till exempel cyklar. Ordningsboten för ”Ej iakttagit väjningsplikt mot gående inom gångfartsområde” är likadana.
Jag vill samtidigt passa på och framhålla det olyckliga i att Uppsala kommun har valt att göra gångfartsområden av de gator som för många av oss som bor i staden är de enda alternativgatorna för bilar med dubbdäck.
Det verkar som om den borgerliga majoriteten i Uppsala kommun, med kommunalrådet Stefan Hanna (C) i spetsen gör vad man kan för att reservera innerstaden för en dagdrivande elit som har tid och möjlighet att sköta sina transporter till fots och per cykel. För oss övriga arbetande, som är beroende av att kunna ta oss fram med transportfordon görs staden så komplicerad att vi känner oss utfrusna.
Stafan Hanna kan i en senare insändare gärna förklara vilken miljövinst man gör genom att köra en kallstartad bil tre kilometer i centrala Uppsala i stället för bara 1,5 kilometer? Detta är nämligen en effekt av omotiverade enkelriktningar, fordonstrafikförbud och dubbdäcksförbud. Två sådana trekilometers resor varje dag, fem dagar i veckan blir till slut många mil – bara för ett enda enskilt fordon.
Nisse Lovén
Uppsala