Publicerad: 2012-01-04 10:02, senaste uppdaterad: 2012-01-10 09:01
Läs upp
Gustaf Lindström, Sofia Rosén och Ludvig Strandberg.
Foto: Pelle Johansson
Laddar...

"Får man några G:n är man körd"

Mer än hälften av gymnasieungdomarna är stressade över skolan och nästan lika många är rädda att misslyckas med studierna. Vi har pratat betygshets med gymnasister i Uppsala.

Känner ni er stressade över betygen?

Gustaf Lindström och Sofia Rosén svarar direkt ja på frågan. Ludvig Strandberg, däremot, känner inte särskilt stor press just nu.
- Fast det beror ju helt på vad man har för ambitioner.

För Gustaf Lindströms del handlar det om att komma in på sitt förstahandsval till universitetet - juristprogrammet i Lund. Då krävs det högsta betyg i samtliga ämnen.
- Får man några G:n är man körd. Jag tror inte att våra föräldrar förstår hur det är. När de gick i skolan fanns det arbete och man kom in på universitetet även utan toppbetyg. I dag är det inte ens säkert att man får jobb om man utbildar sig till civilingenjör.
- Vi känner ju till sanningen om arbetslivet, fyller Sofia Rosén i. Det är stressande och gör att man måste ha höga mål.

Hon har själv ingen utstakad framtidsplan, men vill hålla alla dörrar öppna.
- Jag vill kunna läsa vad jag vill sedan, oavsett vad jag bestämmer mig för, säger hon.

Varken Ludvig, Sofia eller Gustaf upplever att någon förälder trycker på för att de ska prestera högre.
- De vill såklart att man ska få bra betyg, men i slutändan handlar det om en själv. Jag gör detta för min egen skull och inte för deras, säger Gustaf Lindström. Han får medhåll av Sofia Rosén:
- Pressen kommer mest från mig personligen, inte från lärare eller föräldrar.

Att de går i en skola där eleverna generellt är högpresterande upplever de inte som jobbigt.
- Vi är måna om varandra, säger Sofia Rosén som tycker att det är bra stämning eleverna emellan.
- Det gör att man motiveras till att plugga mer, på ett bra sätt. Men ibland kan jag uppleva att vissa konkurrerar med varandra, vilket är synd, säger Gustaf Lindström.

Ingen av de tre har reflekterat över att gå och prata med skolkuratorn när det blivit för mycket i skolan. Det visar sig att de inte ens vet vem hon är. Sofia Rosén tror ändå att det kan vara en bra sak att gå dit om man känner sig stressad.
- Hon kan säkert hjälpa en att strukturera upp saker, om man inte får den hjälpen hemma.

Ludvig Strandberg tycker det vore bättre om fler pratade med kuratorn istället för att beklaga sig för sina klasskompisar.
- Elever som gnäller drar bara ner varandra. Jag brukar prata med mamma om vad vi gör i skolan och så.

Även Sofia Rosén söker helst stöd hemma.
- Jag brukar bara lägga fram allt jag har att göra för min mamma. Hon hjälper mig att organisera i kaoset, prioritera, göra listor och scheman. Det är jättebra.

Ludvig Strandberg tycker att även dialogen med lärarna är viktig för att minska stressen. Att få veta precis vad som krävs för olika betyg är bra.
- Den där osäkerheten om hur man ligger till kan ju annars bli väldigt jobbig.

Sofia Rosén håller med. Tiden som ibland finns avsatt för att prata betyg med lärarna är bra.
- Så kan man få veta om man till exempel ska göra någon extrauppgift för att få det betyg man vill ha, säger hon.

Av: Sara Borsiin leva@unt.se

Kommentarer till artikeln
Gymnasieskola?
Hela skolsystemet har inte utvecklats på decennier, problemet är att skolor inte längre är en institution med visionen "lära för livet".
Skolors främsta uppgift är att elever ska få en personlig utveckling, vilket är omöjligt i miljöer där utvecklingen har stagnerat.
Detta beror på skolledare med inskränkta och rigida tankesätt.
Att få bra betyg i skolan kräver att elever får rätt tankesätt inför sina studier, de måste vilja studera, men hur är detta möjligt med ett utbildningssystem av lärare och skolledare som är avsakande av en coachande attityd.
Lärare och skolledare har själva bristande kompetenser för att få elever vilja studera.
Det hela har mer blivit att lösa problem än en långsiktig framtdsplanering med bra målstyrning.

KePa, 05 jan 2012 kl 7:28
Ingen bryr som era betyg när ni sen har jobb
de ligger bara då och samlar damm i en låda.

det är viktigare hur ni är som människor och har social kompetens oc h är engagerade och nyfikna och arbetsvilliga och kommer i tid på jobbet.

betyg är bara ett underlag för en lärare att sätta på er i ett visst ämne under en termin/läsår, det säger inget om er personlighet och den är viktigast när ni sen söker jobb, då är antal g/vg/mvg inte lika betydelsefulla, så chilla lite o bryr er inte om antal g/vg/mvh för de är då bara luft
'
Catti Svensson, 04 jan 2012 kl 18:36
Universitet och högskola måste vara tillgängligt för alla
Det stora problemet med det nuvarande betygssystemet och betygsinflationen i gymnasieskolan är svårigheten att komma in på universitet/högskola för vidare studier.

Det är inte säkert att det är de som haft bäst betyg i gymnasiet och i grundskolan är de som klarar universitets- och högskolestudier bäst. Många som har haft lätt för sig på gymnasiet kan ha svårt att hantera när det plötsligt svårighetsnivån ökar, medan de som är vana att få kämpa helt enkelt bara fortsätter att kämpa.

Det är svårt att få tag på kompetent personal inom många akademikeryrken och det är då vansinne att begränsa möjligheterna att läsa vidare tack vare höga betygskrav. Kravet på studieresultat för fortsatt studiemedel räcker. När vi nu mera tar betalt för utländska studenter, så borde vi ha råd med våra egna.
Jan Tegnér, 04 jan 2012 kl 18:15
jordnära initiativ
jordnära initiativ
internationella strokedagen

MEST KOMMENTERAT PÅ LEVA

Kontakta Leva

Synpunkter, förslag, tips? Kontakta redaktör Lotta Frithiof på leva@unt.se.



 

Seriebloggen

Svart humor på vit bakgrund. Se fler på Isabelle Söders blogg »