Publicerad: 2011-12-06 10:00
Dyskalkyli innebär att man har svårt att hantera den grundläggande matematiken med tal och siffror. Sifferblindhet har inget med intelligens att göra, utan antas liksom dyslexi vara en medfödd funktionsnedsättning.
– Många av dem är missförstådda och känner sig dumma. Det finns inget ämne som är så förknippat med begåvning som matematik, säger Björn Adler, psykolog och specialist i neuropsykologi, som har skrivit flera böcker i ämnet.
Omkring sex procent av befolkningen har svårigheter som ryms inom diagnosen för dyskalkyli. Det är ungefär samma siffra vad gäller dyslexi. Men trots det är det många som inte vet vad dyskalkyli är.
– Många skäms och är inte lika pigga på att berätta om sina svårigheter. Samhället har inte sanktionerat det än, vilket gör att många fortfarande har en känsla av att inte räcka till, säger Björn Adler.
Sifferblindhet beskrevs första gången 1919 av professor Samuel Eberhard Henschen, född i Uppsala och verksam vid Karolinska institutet. Som begrepp började dyskalkyli användas redan på 1940-talet. Men det är först på 2000-talet som det på allvar har börjat talas om diagnosen. Björn Adler menar att det tidigare varit svårare att avgöra om en person lider av sifferblindhet, jämfört med till exempel lässvårigheter.
– I skolan har man uppfattat de här personerna som svaga elever utan tillräcklig motivation. Standardreceptet har ofta varit att de ska träna mer.
Kerstin Hill Svensson är legitimerad logoped och utreder personer med eventuell dyskalkyli. Hon är även en av de som håller i en kurs om diagnosen på Uppsala universitet. Vad hon vet är det den första på universitetsnivå.
Enligt henne är det svårare för dem med dyskalkyli att få diagnos än de med dyslexi.
– Dels för att det är färre som utreder, men också för att det är ett okänt begrepp. Man vågar inte ta diskussionen om dyskalkyli på till exempel lärarutbildningen. I stället förfäktar många utbildare att diagnosen finns, säger Kerstin Hill Svensson.
Den internationella forskningen har börjat hitta biologiska orsaker till funktionsnedsättningen. Kerstin Hill Svensson hoppas därför att de med dyskalkyli inte ska behöva gå igenom samma diskussion som dyslektikerna gjorde för ett par decennier sedan.
– Nu vet vi att dyslexi finns. Varför kan då inte dyskalkyli finnas?
År 2007 skrev Europaparlamentets ledamöter på en förklaring som uppmanade både EU-kommissionen och rådet till att främja erkännandet av särskilda inlärningssvårigheter, däribland dyskalkyli, som en funktionsnedsättning. Riktlinjer håller på att tas fram i Sverige, men enligt Björn Adler går det trögt.
– Vi i Sverige är med på tåget, men vi är inte med i fronten. Lärare är duktiga, men behöver mer utbildning och regelbundna modeller att gå efter.