Publicerad: 2000-03-13 15:20, senaste uppdaterad: 2010-02-24 20:02
Att bygga bilar som bara går fort är egentligen ingen större ingenjörskonst. Men att få bitarna att sitta ihop för sådana här påfrestningar, att få grejorna att bli kvar på vägen i hastigheter som får en Jumbojet att flyga, och att göra färden något sånär säker i farter som även Michael Schumacher talar om med respekt - det är onekligen en konst.
Att dessutom klara detta med en bil som har motorn längst bak, bakom bakaxlen, det är till och med en stor konst.
Snabb i accetNya Porsche 911 Turbo är faktiskt ett par tiondelar snabbare än Ferrari 550 Maranello om vi talar om accelerationen, från stillastående till 100 km/t på 4,2 sekunder, främst tack vare fyrhjulsdrivningen som för ner kraften bättre i vägbanan än italienarens bakhjulsdrivning. Men sen åker Ferrarin ifrån.
Fast till 307 km/t hänger 911:an med - och det räcker ju mer än väl.
Men 911 Turbo är inte bara ruskigt snabb utan också ett mästerligt bilbygge in i varje detalj. Visst, Ferrari är i dag mer än en ovanligt vacker och övermotoriserad Fiat, där kvalitetsarbetet på sistone rönt stora framgångar, men om jag skall ta reparations- och underhållskostnaderna ur egen plånbok är valet lätt: Porsche!
Inte alls lika charmig och definitivt inte lika vacker som exempelvis Ferrari 360 Modena, som kostar nästan precis lika mycket, men istället bättre byggd och försedd med bättre köregenskaper.
Dessutom, 360 Modena har inte en chans mot 911 Turbo i fråga om prestanda heller.
Miljöklass 1Sexcylindrig boxermotor i bagageluckan alltså, precis som förr, men numera vattenkyld och i senaste upplagan "uppskruvad" till en effekt på 420 hästar. Jag lovar att det skjuter på rejält när man trampar gasen i botten. Som om X2000 skulle braka in i rumpan.
Fast X2000 har förstås inte en chans att hänga med 911:an.
Det lite märkliga med den här enorma motorn är att den faktiskt kvalar in i miljöklass 1.
Många prestigebilstillverkare stryper sina motorer elektroniskt vid 250 km/t. En frivillig överenskommelse med främst de tyska myndigheterna. Inte Porsche.
Förr var ju Porsche 911 Turbo en brutalt elak bil att köra, om man inte hanterade grejerna med förstånd, men sen 1994 är modellen alltså fyrhjulsdriven. Årets upplaga är också försedd med ett antisladdsytstem (PSM) som kan rädda även den klantigaste föraren. Porsche är dessutom först med bromsar helt gjorda i keramik.
Så om det nu känns som att bli påkörd bakifrån av tåget när man trampar på gasen så känns det som om ögonen skall fara ur skallen på en när man trampar på bromsen.
Får inte se spoilernVid 120 fälls automatiskt en extra vinge ut bakpå bilen, för att motverka att den helt enkelt lyfter från jordens yta. Frågan är hur kul det är för de svenska köparna, som, om de skall köra lagligt, aldrig får se den uppfälld.
Porsche 911 har blivit tystare men motorljudet sågar sig ändå in genom baksätet när man varvar ur, och chassiet är så hårt avstämt att man också blir rejält omskakad om vägen är lite dålig.
54 exemplar är den svenska årsransonen av nya Porsche 911 Turbo. Alla är redan sålda! Man får väl anta att köparna inte bara har råd med själva bilen utan också med bensinräkningarna.
Under vår provkörning tömde vi tanken (64 liter) på 27 mil.
Fast vid mera normal körning skall man enligt fabriksuppgifterna kunna åka 49 mil på en tank. Fan tro't!
Den ovane ägaren bör också kalkylera med träningsvärk i vänsterbenet - kopplingspedalen är av de mera tungtrampade slaget. Och det finns sex växellägen att jobba med.