Publ:
13 aug 2010 14:06
Uppdaterad
Sen det har plötsligt blivit tyst, konstigt tyst. Hammarslagen från bygget i Stora salen har tystnat. Verktygen ligger ensamma, släppta mitt i arbetet, byggdammet i salen dalar sakta ned. Nu, dryga trehundra år senare, finns de kvar. Man kan fortfarande smyga in i Stora salen på Wrangels slott och uppleva det abrupta uppbrottet - byggplatsen finns orörd kvar.
Känn av historien där mitt i Stora salen, ha inte bråttom, det tar tid att uppleva denna värld. Det var 1654 som greve Wrangel började bygga på slottet som skulle spegla hans storhet mitt under den svenska stormaktstiden. Det berättas att han var en man med gott självförtroende. I varje rum speglas hans liv och framfart genom Europa. Han är känd för eftervärlden som en driftig visionär med många järn i elden. En trendmedveten man med nyhetsförmedlare runt om i Europa som hela tiden höll honom à jour med vad som gällde och vad som var passé.
Rustkammaren är fylld med vapen, rustningar och exotiska föremål från hela världen. Det finns glittrande textilier och gyllenlädertapeter till paradvåningens rum från Holland. I biblioteket finns kartor och reseberättelser från avlägsna länder som han köpte in från världens alla hörn.
Wrangel var alltså, vid sidan av sin militära karriär, en samlare och en kulturmagnat. En 1600-talets visionär och entreprenör. Skokloster har liknats vid ett 300 år gammalt konstskåp som speglar världen och den tidens ambitioner att samla det allra finaste av allting. Vid hans död upphörde arbetet med slottet och är påtagligast i Stora salen. I början av 1700-talet instiftades Skoklosters slott som fideikommiss, föremål och samlingar kunde alltså inte säljas utan endast gå i arv inom släkten.
Magnus Brahe ägde Skokloster från 1826 till 1844 och var nära vän med Karl XIV Johan, vår förste kung av ätten Bernadotte. Brahe fanns vid kungens sida redan under hans kronprinstid och blev alltså kungens närmaste man. Samtiden talade om ”Braheväldet” och menade att kungen lyssnade mera på riksmarskalken Brahe än på statsråden.
Kungen skänkte vid flera tillfällen gåvor till sin vän och till hans slott. Magnus Brahe hyllade kungen genom att inreda ett tornrum till hans ära som ligger i den Wrangelska våningen.
I sommar har slottet öppnat upp för allmänheten att upptäcka Wrangelska våningen på egen hand. Det finns guider utplacerade i rummen men det ger helt nya tillfällen att uppleva historien. Man kan gå lite själv, och titta lite extra rakt in i ögonen på någon av alla människor som är porträtterade. Fundera över vad de tänkte på just då, se sig om i deras hem och låt det bli en historisk tankeutflykt. Stanna upp i denna fascinerande värld, inte ha bråttom och fångas av historien på ett helt nytt sätt.
Guiderna ger en extra krydda på besöket med sina tidsenliga dräkter. En kopp kaffe i slottskaffet eller ute på nedanför de höga slottet blir en skön avrundning på stormaktstiden.