Publ:
13 aug 2010 12:59
Uppdaterad
På 1200-talet fanns här en gård som ägdes av Magnus Ladulås, kung av Sverige 1275–1290. Vid Gustav Vasas reduktion 1527, när staten tog in egendomar som tidigare avdelats till framför allt adeln, drogs hela egendomen in till kronan.
1618 fick Johan Patkull, drottning Kristinas kammarherre, gården som förläning och 25 år senare köpte hovrättspresidenten Andreas Gyldenklou gården och lät antagligen bygga den slottsbyggnad som står här i dag. Historikerna är något osäkra men har hittat fragment av släktens vapen i slottet tillsammans med texten ”anno 1643”, därför anses slottet vara färdigbyggt det året.
Gyldenklou var affärsman, han ägnade stor del av sin tid åt stora affärs- och godstransaktioner och ägde flera gods runt om i Sverige. Hans släkt ägde slottet fram till slutet av 1600-talet då det såldes till Anna Cronström vars släkt ägde det fram till 1742. Det köptes då av kommerserådet Frans Jennings, som instiftade det som fideikommiss vilken inte upplöstes förrän 1918. Sista arvinge till slottet var Julia Jennings, gift med Pehr Rabe.
1929 köptes det av Herbert Rettig och det är egentligen hans livsverk som lever kvar inne i slottet. När han tog över slottet var det nära nog tomt på inventarier. Rettig hade ett starkt intresse för konst, inventarier och allmogeföremål och försökte köpa tillbaka det som tidigare funnits på slottet. Han lyckades väl och det är det möblemanget som finns här i dag.
Rummen är fyllda med konst, böcker och möbler. Högst upp på vinden finns en stor samling allmogeföremål från hela Sverige. Rettig reagerade starkt mot den export av svenska allmogeföremål som tog fart på 1920-talet då Amerika-svenskar fått lite hemlängtan och började skicka efter svenska bruksföremål. Han lyckades få i gång en debatt och skrev många artiklar om detta. Högst upp på vinden finns en stor utställning med cirka 3 000 allmogeföremål som paret Rettig samlade in och ordnade. Föremål från hela landet, både enkla omålade och slitna efter hårt arbete ligger de i långa rader på hyllorna.
Bredvid slottet, i en av flyglarna finns ett magasin som innehåller ett mindre vagnmuseum med äldre hästfordon. När Rettig dog, 1962, testamenterade han Skånelaholm, slottet och parken samt alla inventarier till Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien som fortfarande sköter om byggnaden och bevarar alla samlingar intakta.
Man håller slottet helgöppet från 15 maj till 19 september klockan 11–16 med visningar 11, 12, 14 samt 15. Det är fri entré och ett tips är att ta med sig en picknickorg och efter visningen slå sig ned bakom slottet i gröngräset och njuta av Fysingen och naturen runt omkring sagoslottet i Skånela.