11.00 Med det avslutas rättegången. Den sista rättegångsdagen är planerad till måndagen den 30 januari. Då ska åklagaren och mammans advokat hålla sina slutanföranden.
10.58 Förhöret avslutas.
10.57 Jag tyckte att hon var psykotisk, som i en psykos", säger vännen om hur mamman betedde sig hos grannen.
10.55 Advokaten har kompletterande frågor. Hon undrar när vännen träffade mamman sista gången. Kvällen den 18 september fick vännen ett sms av mammans granne. Vännen hade då försökt få tag på mamman i två veckor, utan att lyckas. Vännen ringer grannen som säger att något hemskt har hänt med barnen. Vännen och hennes man åker dit. "Jag blev chockad när jag såg henne sitta där, för hon var ju inte som hon brukar". Mamman gråter, men är väldigt lugn, säger vännen. "Hon var konstig". Vännen kramade om henne och frågade vad som hade hänt barnen. Mamman berättade att de hade varit vid Munkholmen när barnen försvann i vattnet. "Jag kände direkt att det var något som inte stämde".
10.50 Åklagaren tar nu vid i förhöret av vittnet. Åklagaren undrar om de diskuterade socialtjänst någon gång. Enligt vännen berättade hon och hennes man för mamman vilket rätt till hjälp hon hade. Mamman bad aldrig vännen om hjälp.
10.48 Vännen uppfattade mamman som deprimerad. "Men att hon mådde så dåligt, det såg vi aldrig", säger hon.
10.46 Vännen säger att hon uppfattade mamman som jätteensam, att hon inte hade något socialt kontaktnät. Hon pratade om någon väninna någon gång, men det var allt. Vi tyckte synd om henne, säger vännen.
10.42 Enligt väninnan hade mammans relation med barnens pappor varit dåliga. Mamman kände sig också förkastad av sin familj, berättar vännen. Man märkte hur smärtsamt det var för henne, säger vännen och berättar att hon brukade gråta när de pratade om det svåra i hennes liv.
10.40 Så småningom fick vännen reda på att mamman har haft det väldigt svårt i sitt liv. Hon hade väldigt dåligt självförtroende, berättar vännen. Hon hade svårt att förstå att vi ville hennes bästa, säger hon. Hon hade svårt att be om hjälp.
10.38 Hon var jättegullig med barnen, berättar vännen. Skojade ofta med dem, lekte med dem och talade gott om dem. Vännen har aldrig fått några tecken på att hon skulle vara våldsam, tvärtom. Hon hade lätt till skratt och blev direkt en del av vittnets bekantskapskrets.
10.35 Vittnet berättar att hon träffade mamman på midsommar, i samband med att hon sålde en cykel på Blocket till mamman. Vittnets första intryck av mamman var att hon verkade vara en ensam person, men hon togs snabbt upp i gemenskapen. Hon och barnen var ofta hemma hos vittnet och umgicks.
10.32 Förhandlingarna upptas igen. Det är dags för advokatets tredje vittne att avlägga ed. Vittnet är en vän till mamman.
10.08 Förhöret med mammans väninna avslutas. Rätten tar paus. På väg ut i rättssalen möter väninnan mammans blick.
10.07 Enligt väninnan försökte mamman att få jobb under sommaren. Åklagaren frågar vad väninnan hade svarat om mamman hade bett henne om hjälp med barnen. "Jag skulla ställe upp till hundra procent", svarar väninnan.
10.02 Åklagaren Ellen Aule tar vid i förhöret av väninnan.
9.55 Advokaten återkommer till mammans relation med hennes familj. Enligt väninnan hade en släkting sagt till mamman att personen önskade att mamman skulle dö och att barnen skulle tas om hand av socialen.
9.50 Advokaten frågar om mamman hade någon hjälp med barnen. Inte vad jag vet, svarar väninnan.
9.49 Mammans advokat frågar väninnan hur mamman förändrades under tiden som väninnan har känt henne. Den person som åkte till Kenya var inte samma person som kom tillbaka, säger väninnan. Mamman förändrades mycket efter resan.
9.47 Till sist svarade inte mamman i telefonen. Väninnan blev orolig och åkte till Sigtuna flera gånger. Men ingen var hemma, gardinerna var neddragna. Väninnan gick istället till en granne som sa att hon inte hade sett mamman och barnen. Väninnan fortsatte att försöka kontakta mamman, utan att lyckas.
9.41 I början av augusti berättade mamman för väninnan att hon hade kontaktat socialtjänsten. "Jag orkar inte mer, allting är skit", berättade mamman för sin väninna i telefonen.
9.39 Väninnan berättar hur hon uppmanade mamman att gå till arbetsförmedlingen och kontakta socialtjänsten när hon kom tillbaka från sin resa. Hon hjälpte mamman att få kontakt med kyrkan under sommaren. När de gick till kyrkan tillsammans grät mamman hela tiden, berättar väninnan.
9.37 Enligt väninnan hade mamman gett sina sista pengar till sin familj.
9.33 När mamman åkte till Kenya ringde hon väninnan efter en vecka och grät. När väninnan berättar detta för rättssalen bryter hon ihop och börjar gråta.
9.29 Under tiden som väninnan vittnar tittar mamman ner i bordet.
9.28 Enligt väninnan hade mamman många krav på sig från sin familj i Kenya. De ville att hon skulle skicka pengar.
9.25 Mamman hade inget eget liv. Hon levde för barnen, säger väninnan. Hon umgicks alltid med barnen.
9.23 Vi var en familj, berättar väninna. Tevin och Elias brukade kalla väninnan för mormor. Barnen brukade leka tillsammans med vännens barn.
9.18 Advokatens nästa vittne ska nu vittna. Det är en väninna till mamman.
9.16 Idag har rättegången flyttats från säkerhetssalen rättegången hölls i under gårdagen. Det är betydligt färre journalister på plats idag.
9.15 Då avslutas arbetsgivarens vittnesmål.
9.14 Det kändes som att hon förändrades under våren, enligt arbetsgivaren. Hon tog oansvariga ekonomiska beslut, berättar arbetsgivaren. När hon hade kommit hem från Kenya kom mamman till jobbet. Hon var ledsen och ville ha jobbet tillbaka. Det gick inte då hon hade gjort sig osams med sina kollegor och sin närmsta chef, säger arbetsgivaren.
9.12 Hon var väldigt stolt och glad över sina barn, berättar arbetsgivaren. Hon uppfattades som glad och positiv av andra på jobbet. Men under våren blev hon väldigt arg och nästan aggressiv, berättar arbetsgivaren.
9.10 Det blev sedan problem med att mamman behövde lämna barnen tidigt på skola och dagis. Mamman var inte så tillmötesgående, berättar arbetsgivaren. Hon blev arg när hon inte fick en längre ledighet för sin resa till Kenya. Hon blev arg och sade upp sig, samma dag som hon åkte till Kenya, minns arbetsgivaren.
9.08 Vittnet är mammans tidigare arbetsgivare. Hon berättar att mamman började jobba hos företaget 2009. Arbetsgivaren beskriver mamman som glad och positiv. Hon skötte sitt arbete bra fram till februari 2011, berättar arbetsgivaren.
9.02 Nu startar rättegången. Den inleds med ett vittne som mammans advokat Eva Möller har kallat.
Här kan du läsa gårdagens direktrapportering från första rättegångsdagen. Idag väntas rättegången starta klockan nio.